Ämnesområdets syfte

"Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv." (ur ämnesplanen för SVE)

tisdag 10 juni 2014

Vad är det egentligen dystopierna har att säga oss?

Hittade denna visdom på Twitter och kom osökt att tänka på vårt arbete med dystopier. Är det detta dystopierna försöker förmedla? Är det en påminnelse om att vi är dödliga?

söndag 8 juni 2014

Hur man källhänvisar och hur man skriver en källförteckning

Hur källhänvisar jag?

När du citerar ur din primärkälla är det mycket noga att du anger var du hittat citatet. Den information som ska framgå är författaren, bok, förlagsort, förlag,  årtal och sida. Denna information sätter du in en fotnot precis efter citatet:

“Medan De ärliga värdesätter uppriktighet sätter De osjälviska oegennytta främst.” 1

Skärmavbild 2014-05-06 kl. 11.10.09.png

Ska du sedan citera ur samma bok en gång till räcker följande information:

“Caleb verkar lugn och det skulle jag också vara om jag visste vad jag skulle välja.” 2

Skärmavbild 2014-05-06 kl. 11.13.51.png


När du ska referera gör du på samma sätt men då behöver du inte ange sida:

Mättää menar att dystopierna ger uttryck för en rädsla som finn inrotad i samhället.1




Hur ser en källförteckning ut?

När du är klar med din essä ska du sammanställa de källor du valt och det gör man på följande sätt:

Böcker

Ex. Roth, Veronica. Divergent. Stockholm: Modernista, 2011

Tv-program

Ex. Tre berättelser: Berättelser om dystopier. Stockholm: Sveriges utbildningsradio. 2013. http://www.ur.se/Produkter/171323-Tre-berattelser-Berattelser-om-dystopier

Radioprogram

Ex. Mättää, Jerry. Vetenskapsradion Forum. Berättelser om jordens undergång. Stockholm: Sveriges radio P1. 2014-01-27. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/314485?programid=1302.


Tidningsartikel

Eriksson, Karoline. "Mörkt hungerspel övertygar". SvD. 2014-03-22. http://www.svd.se/kultur/film/morkt-hungerspel-overtygar_6944917.svd. Hämtad 2014-06-09.


Filmer

Searching for Sugar Man [film]. Regissör: Malik Bendjelloul. London: Red Box Films & Passion Pictures. 2013

lördag 26 april 2014

Lektioner v. 18: Divergent (2011)



Nu har vi kommit till den sista romanen innan det är dags att avrunda kursen SVE 2/SVA 2. Sist ut är Veronica Roths lovordade och populära Divergent (2011). Divergent har blivit filmatiserad och har biopremiär den 30 april och nu får ni ett gyllene tillfälle att läsa ett par kapitel ur boken innan ni ser filmen. Boken finns för övrigt sedan att låna i Mediateket hos Nils.

Vi ska idag läsa ett par kapitel som vi diskuterar i morgon utifrån ett par frågeställningar (se nedan).


Målet för läsningen, diskussionen och uppgifterna är att du ska ...


... Få förståelse handling, miljö, konflikter, karakterisering och stil i Divergent, genom att tillsammans diskutera och reflektera utifrån givna frågeställningar samt diskutera och reflektera över likheter mellan Divergent och 1984, Kallocain och Brave new world.



Läs igenom arbetsgången innan du börjar --->

Arbetsgången:

Måndag 
1. Titta på flippfilmen nedan där jag introducerar boken och lektionen lite närmare:



2. Titta på trailern inför den kommande filmen för att få en uppfattning av intrigen, karaktärerna, miljön och konflikten.



3. Läs texten kapitel 1-5 (se häftet). Vill du ha texten uppläst samtidigt som du läser texten klickar du på YT-klippen (länkar A1-5). Det finns en film för varje kapitel, dvs fem filmer för de fem kapitlen.

A1)



A2)



A3)


A4)


A5)



Att fundera under läsningen - ta gärna minnesanteckningar:
1. Vilka är de olika falangerna och vad karakteriserar dem? Samla info om deras utseende, personlighet, klädsel, samhällsuppgifter och falangnormer. Vad innebär det att vara falangbytare?
2. Varför finns det motsättningar mellan falangerna och hur yttrar de sig?
3. Vad innebär det att vara falanglös och hur blir man det?
4. Vad menas med att vara divergent och hur yttrar sig Beatrices divergens? Vilka för- och nackdelar finns med att vara divergent.
5. I romanen finns både yttre och inre konflikter, dvs konflikter mellan falanger, individer inom samma falang och inom karaktärerna själva. Vilken konflikt tycker du dig se tydligast efter att ha läst ett par kapitel?





Tisdag:

Att diskutera efter läsningen:
1. Om du var i Beatrices och Calebs situation och skulle välja falang på en valceremoni vilken skulle du välja då? Fundera, välj en falang och förbered dig på att kunna motivera ditt svar. Gå fram till respektive falangs symbol och lägg din lapp.





2. När du läste de första fem kapitlen fann du kanske några textkopplingar till någon av de andra dystopierna vi har läst. Vilka då och vad var det som påminde dig om dem? (Dvs. Jämför handlingen, konflikterna, miljön, stilen och karaktärerna i Divergent med de äldre dystopierna vi läst och hitta likheter)





måndag 21 april 2014

Om dystopier - att lyssna och förstå

Ni ska lyssna på ett radioprogram om dystopier som sändes på P1 den 27 januari i år. Ni bör helst lyssna på programmet (se länk nedan) flera gånger då det är späckat med info. Ta anteckningar medan ni lyssnar. Jobba två och två med följande frågor och lägg upp era svar under dagens blogginlägg. Glöm inte skriva era namn:

Frågor till Radioprogrammet ”Berättelser om jordens undergång” ur Vetenskapsradion Forum P1 (10 min) 27 januari

  1. Vilka faktorer ligger bakom dystopiernas popularitet och attraktionskraft enligt Jerry Määttä?
  2. Hur har dystopierna utvecklats enligt Määttä?
  3. Vilka stilistiska drag utmärker dystopierna enligt Määttä? Tycker du det stämmer in på de texter vi har läst?
  4. Hur ska dystopierna tolkas enligt Määttä?

Mål för uppgiften: 

  • Ni ska få förståelse för hur andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar kommer till uttryck i såväl innehåll, bildspråk som stil

  • Kunna redogöra för och sammanfatta hur och varför dystopier har utvecklats under 1900-2000-talet.

(Kan hända att ni får söka programmet på hemsidan. Använd då sökorden Berättelser om jordens undergång)


Förslag på arbetsgång:

Före ditt lyssnande:

1. Läs igenom frågeställningarna.
2. Fundera på vad du vet om ämnet redan. Skriv ner det du vet.
3. Fundera över vilket syfte du har med ditt lyssnande. Ska du ta reda på en speciell information? Ska du sammanfatta det som sägs?

Under ditt lyssnande:

4. Lyssna specifikt efter intervjuarens frågor till Jerry Määttä.
5. Anteckna stödord för Määttäs svar på frågorna.
6. Lyssna på programmet en gång till och komplettera dina stödord.
7. Finns det ord och begrepp du inte förstår? Skriv ner och sök efter betydelsen på nätet eller be din lärare om hjälp.

Efter ditt lyssnande:

7. Jämför och diskutera dina anteckningar med en kompis.
8. Skriv tillsammans ner svaren på frågorna utifrån era anteckningar.




Förslag på goda formuleringar att använda sig av:

1. Määttä menar att dystopiernas popularitet och attraktionskraft beror på följande .....

2. Enligt Määttä har dystopiernas förändrats  ......

3. De stilistiska drag som enligt Määttä är typiska för dystopierna är ..... Jag anser att dessa drag också/inte stämmer överens med de dysotopier vi har läst. Till exempel har romanen X .....

4. Määttä menar att dystopierna kan tolkas .........



Mer av Jerry Määttä: http://www.unt.se/inc/print/sa-gar-varlden-under-strax-2022933-default.aspx

onsdag 9 april 2014

Hannas bidrag

I Vägen möts vi ett postapokalyptiskt samhälle, där all civilisation har dukat under. Jorden skälver, naturen brinner och människor äter varandra. Ett rent helvete med andra ord. Alla värderingar om rätt och fel går liksom inte riktigt att applicera på ett sådant samhälle upptäcker jag ganska tidigt i min läsning. Min moralpanik famlar i blindo. Vem gör rätt? Vem handlar fel?

I McCathys dystopstiska skildring är det endast männen som överlever, för här är det muskelstyrkan och endast muskelstryrkan som räknas när livet till slut bara handlar om överlevnad. Patriarkatet härskar i McCathys roman och när männens lagar får styra löper tydligen samhället amok.

I denna livsfarliga kvinnolösa värld ger sin en man och hans son ut på en vandring och bakom varje vägkrön väntar dem ständiga hot i form av förvildade män som tvingats bli kannibaler för att överleva. Kvinnorna och barnen har blivit reducerade till föda och sedan länge försvunnit: "När jag fick se pojken trodde jag att jag hade dött .... Jag visste inte vad han var. Jag trodde aldrig mer att jag skulle få se ett barn." (s. 146), säger Ely, en av bokens trasigaste bifigurer, när han stöter på mannen och hans son.

Mannen skiljer sig i viss mening från övriga bröder i det att han försöker ingjuta sin son hopp och med kramar och med mantrat "Vi bär elden med oss" försöker han hålla pojkens livsglöd uppe. Han håller moralens fana högt samtidigt som han försöker försvara honom med sin råstyrka och krigslist. I sina försök tycker jag mig skönja en retorik som hämtad från amerikansk utrikespolitik när han delar in den starkt decimerade befolkningen i två läger: "The good guys and the bad guys". Men att få pojken att se alla som potentiella mördare misslyckas han fatalt med. Till sin stora besvikelse är pojken pacifistiskt lagd och förblir pojken godhjärtat och hjälpsam. Cirkeln bryts:

"Pojken satte sig på huk och lade handen på gubbens axel. Han är rädd, pappa. Mannen är rädd .... Kanske vi kan ge honom något att äta?" (s. 138)

"Jag vill att du gör som jag säger. Ta revolvern. Jag vill inte ha revolvern. Jag frågade inte om du vill ha den. Ta den." (s. 62)

I denna havererade värld är det lätt att se pappan som den perfekta bilden av den värdiga amerikanska hjälten men hans misslyckande är ett faktum. Mamman inser det:

"Nej, jag säger sanningen. Förr eller senare får de tag i oss och dödar oss. De kommer att våldta mig. De kommer att våldta honom. De kommer att våldta oss och döda oss och äta oss och du vill inte inse det. Du väntar hellre på att det ska hända. Men det kan inte jag (s. 51).

Och pojken förstås. Barn brukar ju stå för klarsynthet i litteraturens värld. Därför ser jag dem som boken sanna hjältar och vid närmare läsning tycker jag mig att McCathy tecknar dem båda med medlidande och med stort djup. Det är de som i slutändan är realistiska och de som lyckas behålla sin heder och sin mänsklighet: "Om vi skulle dö skulle du väl tala om det för mig?" frågar pojken sin far. Han svarar: " Jag vet inte. Vi är inte på väg att dö." (s. 82) Senare i boken verkar pojken ha tappat sitt förtroende för sin far: "Men du tror att jag skulle ljuga för dig om att dö? Ja." (s. 88)

Mannen försöker utan att lyckas hålla sin fru kvar i liv, genom att använda sin manliga vetorätt  "Du yrar" (s. 50).  Men hon fnyser åt hans orealistiska löfte om beskydd för hon inser det dödsdömda i mannen utsagor. Hon vet att hon och sonen kommer bli våldtagna och ätna likt djur. Hon är fast besluten om att välja sitt eget sätt att dö. Det kan han inte ta ifrån henne. Insiktsfull och realistisk är även pojken och han uttrycker vid ett senare tillfälle en önskan att förenas med sin mor. Något som pappan dock förvägrar honom:

"Jag önskar att jag var hos mamma... Efter en stund sa han: Du menar att du önskar att du var död? Ja. Så får du inte säga." (s. 50)

Mannen är den som enligt min mening lever kvar i det förflutna och är förlorad i sitt febrila och dåraktiga sökande efter en bättre värld som han tror sig återfinna någonstans i söder bortom havets horisont.

Pojken blir dessvärre bokens stora offer, då han på genom sin ålder fråntas rättigheten att fatta sina egna beslut. Han får bäst han vill lyda och finna sig i sin fars vansinnesvandring. Det blir smärtsamt för läsaren att uppleva hans ständiga dödsångest och skräck. Jag finner mig själv sitta och vädja till mannen i djupet av mitt modershjärta: Gör slut på eländet, karl!! En mer tålmodig unge får man leta efter. Barn har dessvärre den förmågan.

Enligt mig är det barnet och kvinnan som är de verkliga hjältarna i romanen. Kvinnan för att hon vägrar ta smällen och pojken som tvingas ta den:

"Det är ju inte du som måste oroa dig för allting. Pojken sa något men han uppfattade inte vad det var. Vad sa du? Pojken tittade upp med vått och smutsigt ansikte. Jo, det måste jag, sa han. Det är jag som måste det." (s. 218)







torsdag 27 mars 2014

Uppgifter till "Vägen" (2006)

Turen har nu kommit till Cormac McCarthys postapokalyptiska roman Vägen. Vi kommer bara läsa en liten del av boken och i stället ser vi filmen. Detta av det enkla skäl att boken inte längre finns att köpa. Den finns dock på engelska i Mediateket.



Målet för uppgiften:
Du ska visa din förståelse för bokens/filmens konflikt och karaktärer samt dess symbolik genom att diskutera och reflektera och sätta dem i relation till det ni läst tidigare i kursen.

Vi ska närläsa de sidor där kvinnan har bestämt sig för ta livet av sig medan mannen försöker övertala henne att ska fortsätta leva och uppfostra sin son trots att världen i stort sett gått under (se texthäftet). 

Vi kommer dessutom tillsammans läsa slutet. De frågeställningar jag vill att ni ska reflektera över denna gång är:


  • Finns det en hjälte i filmen/boken? Ja, vem och varför? Nej, varför inte? Dra gärna paralleller till de texter vi läst tidigare eller filmer du sett på egen hand.
  • I boken och filmen får vi veta att pojkens mamma vill begå självmord och att pappan vägrar. Vem tycker du har rätt? Mamma som anser att pappan bara kommer att förlänga lidandet eller pappan som fortsätter kämpa och inte ger upp? Vilken handling är minst egoistisk och mest moraliskt försvarbar, tycker du? Motivera ditt svar.
  • Hur slutar filmen respektive boken? Hur skiljer sig de olika sluten åt? Varför tror du? Hur tolkar du slutet i boken?

Du ska arbeta med citat ur boken och referat ur recensionen nedan för att stödja dina resonemang, så att du får öva dig på att arbeta textnära.

Du behöver alltså läsa igenom texten igen samt recensionen. Se länken nedan:

http://www.svd.se/kultur/film/bio/vagen-vagar-inte-ga-hela-vagen_3665055.svd

Se filmen här: 
http://www.swefilmer.com/the-road-2009/vagen-2009-video_25a21b94e.html



Läxa till tisdagen den 8 april (Deadline 22.00)

1. Läs utdraget (texthäftet) ur boken Vägen igen och fäst din uppmärksamhet på mammans och pappans diskussion. 

2. Fundera över fråga 2 (se ovan) och skriv din uppfattning om vem av föräldrarna som handlar rätt. Lägg upp ditt bidrag i en kommentar till bloggen. Kom ihåg att använda dig av citat för att belysa din ståndpunkt.

3. Därefter ska du diskutera med minst en av dina klasskamrater i bloggen genom att svara på hens kommentar. 



Viktigt!!!!
Tänk på att hålla god, saklig och respektfull ton i era kommentarer. Det handlar inte om att vinna utan alla kan ha rätt i sak. Allt handlar om ur vilket perspektiv man ser saken!  Er kamrat ska inte få en känsla av misslyckande utan känna att hen blir berikad med nytt perspektiv.

Nedan finner du en skrivmall som du kan använda dig av, om du känner dig osäker hur du ska formulera dig:

Skrivmall (ett förslag): 

För din argumentation:

Jag hävdar att X handlar rätt, eftersom .................

Enligt min åsikt ..............................................

På sidan XX kan man läsa att .....................................

Detta anser jag vara ett bevis för ............................................

Dessutom står det på sidan X att ............................................, vilket jag också hävdar är ett bevis för hans/hennes .....................................


För din respons:

Du hävdar att X gör rätt, när han/hon väljer att .........................

Jag anser dock att ..................................................................

Min åsikt baserar jag på det faktum att ......................................, som jag anser att följande citat belyser: "....................................." (s. x)


söndag 23 mars 2014

Lektioner v. 13-14: Några samtida dystopier

Måndag:


Mål: Få förståelse för det gemensamma i handling, miljö och stil hos Brave new world, 1984 och Kallocain, genom att tillsammans och i grupp diskutera och reflektera.


Idag tänker jag att vi ska sammanfatta vad som utmärker de dystopier vi nu har läst, för i ett senare skede kunna jämför dem med de nutida. Första aktiviteten går därför ut på att ni i grupp brainstormar kring Brave New World (1932), 1984 (1947) och Kallocain (1940) och tillsammans försöker komma på vad dessa romaner har gemensamt.


Vi kommer sedan visualisera de gemensamma dragen genom att placera ut romanerna på lämpligt ställe i en sk motiv-karta:


Vårt resultat :)


Schyst grafik skapad av Henrik




Skrivet av en grupp:


“Författarna skrev alla sina böcker omkring andra världskriget. Detta har påverkat handlingen ganska mycket enligt oss. Man kan se att böckerna är skrivna av författare från västvärlden då de dystopiska handlingarna beskriver ett kommunistiskt styre och hur hemskt det var.


I Brave new world framställs samhället inte direkt som något hemskt, då de styrande redan tycks ha raderat ut allt positivt om historien och människorna tror verkligen att de lever på bästa sätt. Så är däremot inte fallen i  Kallocain och 1984, för där finns det hela tiden de som tvivlar på att de verkligen har det bra.”

Ludvig, Pontus, Simon och Ramón






En glad Ramón



Tisdag

Nu har vi kommit till del 2 i vårt projekt om dystopier och vi ska nu bekanta oss med ett par samtida dystopier. 


Mål: Få förståelse för det gemensamma i handling, miljö, bildspråk och stil hos några samtida dystopier, genom att tillsammans diskutera och reflektera kring handling, bildspråk, miljö och stil.



Detta för att sedan göra samma övning med motiv-kartan med dem.


Vägen 2009
En global katastrof har ödelagt jorden. Nästan allt liv är utrotat och bland de få överlevande människorna råder kannibalism. Bland dessa överlevande finns en pojke och hans far. De vandrar genom det sönderbrända och iskalla landskapet på väg mot söder och havet. De vet inte om något väntar där, men det deras sista hopp. 



Vi ska se delar av följande filmer/serier:

Walking Dead (2010)
Vägen (2009)

Recension av filmen Vägen finner du här

Samt läsa delar av Cormac McCarthys Vägen (2006)

Ett blogginlägg om boken finner du här



Uppgift till v. 15

(Deadline mån 7 april) Obs glöm inte att hitta belägg för dina påstående genom att citera. 

Tänk på att det inte finns några rätt eller fel (Ok. Det måste givetvis vara logiskt). Det handlar om hur väl du kan motivera genom att hitta belägg för dina påståenden.
  • Vad tycker du var mest intressant i boken/filmen?
  • Vad var mest skrämmande/konstigast i boken/filmen tycker du?
  • Finns det en hjälte i filmen? Ja, vem och varför? Nej, varför inte?
  • I boken och filmen får vi veta att pojkens mamma tog självmord och att pappan vägrar. Vem tycker du gör rätt? Mamma som anser att pappan bara kommer att förlänga lidandet eller pappan som fortsätter kämpa och inte ger upp? Motivera ditt svar.
  • Varför tror du att mannen och pojken är på väg mot söder och havet? Vad kan havet symbolisera, tror du? Motivera.


söndag 9 mars 2014

Två dystopier - en jämförelse

Lektions- och språkmål: Ni ska kunna jämföra Brave New World och 1984 med varandra, genom att diskutera och reflektera över likheter och skillnader mellan verken, när det gäller innehåll, språk och stil.

1. Vi bloggar om Brave New World


2. Vi tittar på PP nedan



Två dystopier from Hanna Stehagen Fd Nylander


3. Vi sammanfattar kap 1 och läser kap 2 i 1984.

4. Vi diskuterar följande frågeställning:



Hur är det med tankefriheten i Brave New World och i 1984? Finns det likheter och skillnader?
Resonera tillsammans och ge exempel ifrån böckerna


5. Vi arbetar med ett Venn-diagram för att visualisera likheterna och skillnaderna mellan romanerna.


http://www.eduplace.com/graphicorganizer/pdf/venn.pdf





En sammanfattning av era Venn-diagram:



torsdag 6 mars 2014

Lektioner v 12: Kallocain (1940) av Karin Boye

1. Repetition av förra veckans lektioner om George Orwells 1984:


1984 (originaltitel: Nineteen Eighty-Four) är en roman av den brittiske George Orwell som skrevs 1948,[1] publicerad 1949.[2] Boken handlar om ett samhälle styrt av en oligarkisk diktatur. Provinsen Airstrip One (f.d. Storbritannien) i landet Oceanien är i ständigt krig, är under konstant övervakning av regeringen, och med hjärnkontroll av allmänheten. Oceanien styrs av ett politiskt parti som går under namnet "Partiet". Individen är alltid underordnad staten, och det är delvis den filosofin som gör att Partiet kan manipulera och kontrollera människorna. I Sanningsministeriet är protagonisten Winston Smith en tjänsteman som ansvarar för att bevara Partietspropaganda genom att ändra historien för att visa att Partiet alltid har rätt och är allvetande. Hans torftiga tillvaro desillusionerar honom till den grad att han vill göra uppror mot Storebror. Från 1984 har vi bland annat fått uttrycket "Storebror ser dig" (”Big Brother is watching you”). Ur Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/1984_(roman))

Nyckelord: Engsoss, Oceanien, hatstund, Nyspråk, teleskärm, tankepolis, Storebror, Goldstein, Partiet


2. Vi läser s. 156-157 som en övergång till Kallocain




Lektionsmål: Ni ska få förståelse för hur människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar kommer till uttryck i såväl innehåll, bildspråk och språk i Karin Boyes Kallocain ...


Språkmål: ... Genom att diskutera stil, innehåll och de bärande tankar i romanen samt resonera och diskutera hur Boyes text förmedlar idéer och känslor i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.


3. Vi lär oss lite om kommunismen:

http://www.so-rummet.se/content/fran-drom-till-terror-avsnitt-2-kommunismens-rotter

http://www.levandehistoria.se/film/fran-drom-till-terror-avsnitt-4-den-roda-terrorn?project=729



4. Vi ser en flippfilm



5. Läsning av text + diskussion

6. Se utdrag av filmatiseringen:
http://www.oppetarkiv.se/video/1716679/kallocain-avsnitt-1-av-2


7. Gruppdiskussion

8. Individuell skrivuppgift



Frågor till den gruppdiskussionen och den individuella skrivuppgiften:
  • Vad tycker du var mest intressant i boken?
  • Vad var mest skrämmande/roligast/konstigast?
  • Vad tror du att Karin Boye ville säga med sin bok?
  • På vilket sätt tycker du att kommunismens tankar och praktik kommer till uttryck i romanen?

onsdag 5 mars 2014

George Orwell's Nineteen Eighty-Four

This week you have all read the first chapter of George Orwell's Nineteen Eighty-Four. If you want a full summary of the novel, watch the clip below.


söndag 2 mars 2014

Läsning av Brave New World

1. Idag ska vi börja läsa de två första kapitlen i Aldous Huxleys Brave New World (1932). Vi börjar dock först att kolla in hur fin vår Popplet om dystopier har blivit:

http://popplet.com/app/index.php#/1671178


2. Sedan ska ni få en liten föreläsning om boken:




Brave new world from Hanna Stehagen Fd Nylander



Lektionsmål: Ni ska få förståelse för hur  människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar kommer till uttryck i såväl innehåll, bildspråk och språk i Aldous Huxleys Brave new world ...


Språkmål: ... Genom att diskutera stil, innehåll och de bärande tankar i romanen samt resonera och diskutera hur Huxleys text förmedlar idéer och känslor i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.



3. Vi läser kapitel 1 och 2 högt tillsammans och diskuterar: stryk under i texten och anteckna i marginalen det som ni anser ger exempel på stil, innehåll och bärande tankar i romanen.


4. Vi ser ett klipp ur filmatiseringen från 1980 och diskuterar:













5. Exitskrivning:
Vad tycker du var mest intressant med lektionen idag? Varför?


                                 

Lektionen tisdag 4 mars:

1. Vi läser kapitel 3 i boken.

2. Skrivuppgift:

  • Vad tycker du var mest intressant i boken?
  • Vad var mest skrämmande/roligast/konstigast?
  • Vad tror du att Aldous Huxley ville säga med sin bok?
  • På vilket sätt tycker du att 20-30-talets tankar och idéer kommer till uttryck i romanen?

Var noga med att hitta belägg för dina påståenden genom att citera ur texten och sidhänvisa.

Ex. Jag menar att Huxley genom kastsystemet i romanen ville visa på den ojämlikhet mellan människor som präglade det dåtida samhället: 

"Alfabarn är klädda i grått. De arbetar mycket strängare än vi, därför att de är så förskräckligt duktiga. Jag är så rysligt glad, att jag är ett Betabarn, för då behöver jag inte arbeta så hårt. Och så är vi mycket bättre än gamma- och deltabarnen. Gammabarn är dumma." (s. 40)





fredag 28 februari 2014

What is behind the dystopian trend?

Plan for the lesson on Monday: 

Your task is to write a text, in groups of 4-5 people, in which you explain why dystopian literature appeal to young adults. You can use the arguments you read about last week in the different articles, but you can also include your own thoughts. Your texts will be published here on the blog.                                       

You can use the picture below, which summarises what you discussed last week. You also find a link to the website where you can find all the articles.