Ämnesområdets syfte

"Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv." (ur ämnesplanen för SVE)

torsdag 6 mars 2014

Lektioner v 12: Kallocain (1940) av Karin Boye

1. Repetition av förra veckans lektioner om George Orwells 1984:


1984 (originaltitel: Nineteen Eighty-Four) är en roman av den brittiske George Orwell som skrevs 1948,[1] publicerad 1949.[2] Boken handlar om ett samhälle styrt av en oligarkisk diktatur. Provinsen Airstrip One (f.d. Storbritannien) i landet Oceanien är i ständigt krig, är under konstant övervakning av regeringen, och med hjärnkontroll av allmänheten. Oceanien styrs av ett politiskt parti som går under namnet "Partiet". Individen är alltid underordnad staten, och det är delvis den filosofin som gör att Partiet kan manipulera och kontrollera människorna. I Sanningsministeriet är protagonisten Winston Smith en tjänsteman som ansvarar för att bevara Partietspropaganda genom att ändra historien för att visa att Partiet alltid har rätt och är allvetande. Hans torftiga tillvaro desillusionerar honom till den grad att han vill göra uppror mot Storebror. Från 1984 har vi bland annat fått uttrycket "Storebror ser dig" (”Big Brother is watching you”). Ur Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/1984_(roman))

Nyckelord: Engsoss, Oceanien, hatstund, Nyspråk, teleskärm, tankepolis, Storebror, Goldstein, Partiet


2. Vi läser s. 156-157 som en övergång till Kallocain




Lektionsmål: Ni ska få förståelse för hur människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar kommer till uttryck i såväl innehåll, bildspråk och språk i Karin Boyes Kallocain ...


Språkmål: ... Genom att diskutera stil, innehåll och de bärande tankar i romanen samt resonera och diskutera hur Boyes text förmedlar idéer och känslor i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.


3. Vi lär oss lite om kommunismen:

http://www.so-rummet.se/content/fran-drom-till-terror-avsnitt-2-kommunismens-rotter

http://www.levandehistoria.se/film/fran-drom-till-terror-avsnitt-4-den-roda-terrorn?project=729



4. Vi ser en flippfilm



5. Läsning av text + diskussion

6. Se utdrag av filmatiseringen:
http://www.oppetarkiv.se/video/1716679/kallocain-avsnitt-1-av-2


7. Gruppdiskussion

8. Individuell skrivuppgift



Frågor till den gruppdiskussionen och den individuella skrivuppgiften:
  • Vad tycker du var mest intressant i boken?
  • Vad var mest skrämmande/roligast/konstigast?
  • Vad tror du att Karin Boye ville säga med sin bok?
  • På vilket sätt tycker du att kommunismens tankar och praktik kommer till uttryck i romanen?

4 kommentarer:

  1. Det intressantaste i boken är Kallocainet och hur den framhäver folkets inre känslor och hur då Kall inser hur folk som säger sig vara trogna staten egentligen inte är helt nöjda med sin tillvaro. De har en gömd fasad mellan det de visar och det de verkligen känner och den här fasaden är kanske lite gömd för en själv och inte visar sig för än Kallocainet får verka på dem.

    SvaraRadera
  2. Det som jag finner mest intressant i denna bok är hur Leo Kall själv är så övertygad om att han är lojal mot Världsstaten och att han själv inte skulle vara i farozonen. Det jag tänker, hur man kan vara så ovis om sina egna innersta tankar att man skapar ett sanningsserum som man själv sedan faller för.

    SvaraRadera
  3. Världstaten som gestaltas i boken har många likheter med det gamla Sovjet och ett kommunistiskt samhälle, så hon har ju på sätt & vis fångat en bit av verkligheten. Det är inte bara en fantasi, utan det finns/har funnits risker för ett liknande samhälle ska ta form. Precis som de flesta dystopier är detta en varning om en mörk & hemsk framtid, som kan ta form om vi inte skärper oss & ändrar på det ena eller det andra. I det här fallet gäller det statens kontroll över oss.

    SvaraRadera
  4. Jag tyckte det var intressant hur folk tänkte på den tiden, vilka idéer de hade, hur hela samhället fungerade. Man ser tydligt att vi ser livet från ett annat perspektiv.Där kan vi se likheter till idag, kvinnor och män inom ex polisyrket har samma uniform, så vissa traditioner sitter kvar efter så många år, och efter så många både tragiska och bra händelser under åren.

    SvaraRadera