Ni ska lyssna på ett radioprogram om dystopier som sändes på P1 den 27 januari i år. Ni bör helst lyssna på programmet (se länk nedan) flera gånger då det är späckat med info. Ta anteckningar medan ni lyssnar. Jobba två och två med följande frågor och lägg upp era svar under dagens blogginlägg. Glöm inte skriva era namn:
Frågor till Radioprogrammet ”Berättelser om jordens undergång” ur Vetenskapsradion Forum P1 (10 min) 27 januari
- Vilka faktorer ligger bakom dystopiernas popularitet och attraktionskraft enligt Jerry Määttä?
- Hur har dystopierna utvecklats enligt Määttä?
- Vilka stilistiska drag utmärker dystopierna enligt Määttä? Tycker du det stämmer in på de texter vi har läst?
- Hur ska dystopierna tolkas enligt Määttä?
Mål för uppgiften:
- Ni ska få förståelse för hur andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar kommer till uttryck i såväl innehåll, bildspråk som stil
- Kunna redogöra för och sammanfatta hur och varför dystopier har utvecklats under 1900-2000-talet.
(Kan hända att ni får söka programmet på hemsidan. Använd då sökorden Berättelser om jordens undergång)
Förslag på arbetsgång:
Före ditt lyssnande:
1. Läs igenom frågeställningarna.
2. Fundera på vad du vet om ämnet redan. Skriv ner det du vet.
3. Fundera över vilket syfte du har med ditt lyssnande. Ska du ta reda på en speciell information? Ska du sammanfatta det som sägs?
Under ditt lyssnande:
4. Lyssna specifikt efter intervjuarens frågor till Jerry Määttä.
5. Anteckna stödord för Määttäs svar på frågorna.
6. Lyssna på programmet en gång till och komplettera dina stödord.
7. Finns det ord och begrepp du inte förstår? Skriv ner och sök efter betydelsen på nätet eller be din lärare om hjälp.
Efter ditt lyssnande:
7. Jämför och diskutera dina anteckningar med en kompis.
8. Skriv tillsammans ner svaren på frågorna utifrån era anteckningar.
Förslag på goda formuleringar att använda sig av:
1. Määttä menar att dystopiernas popularitet och attraktionskraft beror på följande .....
2. Enligt Määttä har dystopiernas förändrats ......
3. De stilistiska drag som enligt Määttä är typiska för dystopierna är ..... Jag anser att dessa drag också/inte stämmer överens med de dysotopier vi har läst. Till exempel har romanen X .....
4. Määttä menar att dystopierna kan tolkas .........
Mer av Jerry Määttä: http://www.unt.se/inc/print/sa-gar-varlden-under-strax-2022933-default.aspx
Förslag på arbetsgång:
Före ditt lyssnande:
1. Läs igenom frågeställningarna.
2. Fundera på vad du vet om ämnet redan. Skriv ner det du vet.
3. Fundera över vilket syfte du har med ditt lyssnande. Ska du ta reda på en speciell information? Ska du sammanfatta det som sägs?
Under ditt lyssnande:
4. Lyssna specifikt efter intervjuarens frågor till Jerry Määttä.
5. Anteckna stödord för Määttäs svar på frågorna.
6. Lyssna på programmet en gång till och komplettera dina stödord.
7. Finns det ord och begrepp du inte förstår? Skriv ner och sök efter betydelsen på nätet eller be din lärare om hjälp.
Efter ditt lyssnande:
7. Jämför och diskutera dina anteckningar med en kompis.
8. Skriv tillsammans ner svaren på frågorna utifrån era anteckningar.
Förslag på goda formuleringar att använda sig av:
1. Määttä menar att dystopiernas popularitet och attraktionskraft beror på följande .....
2. Enligt Määttä har dystopiernas förändrats ......
3. De stilistiska drag som enligt Määttä är typiska för dystopierna är ..... Jag anser att dessa drag också/inte stämmer överens med de dysotopier vi har läst. Till exempel har romanen X .....
4. Määttä menar att dystopierna kan tolkas .........
Mer av Jerry Määttä: http://www.unt.se/inc/print/sa-gar-varlden-under-strax-2022933-default.aspx
#1 Eftersom det finns en del stora hot mot dagens samhälle, terrorism, ostabil ekonomi och naturkatastrofer/klimatförändringar t.ex. Man vill se vad som kan hända och vad man kan göra vid en katastrof, dystopierna blir som en handbok om något liknande skulle hända en själv. Det är också intressant att se vad som skulle hända, hur människor skulle reagera och försöka klara av det hela. Hur man skulle gjort för att överleva dagen och bygga upp samhället igen. Det kan också vara så att vi vill se alternativa samhällen till det vi har idag. Efter en katastrof bygger de överlevande upp ett nytt, alternativt microsamhälle och detta tycker vi är intressant att se.
SvaraRadera#2 Efter andra världskriget blev temat mer riktat mot kärnvapenkrig. Troligen pga atombombningarna av Japan under kriget. Efter det förändrades temat mer mot utomjordingar, kometer och andra naturkatastrofer och även virus epidemier.
#3 Dom är gjorda på ett sätt som gör dom väldigt värkliga, och detta eftersom att det ska bli mer tilltalande och gripande.
#4 Som underhållning och som bearbetning av konflikter och förberedning. Även efteråt krig kan man använda det som bearbetning av vad som hänt.
Dystopin som en handbok! Intressant! Man kan alltså se dystopierna som samhälleliga experiment.
RaderaBra sammanfattat, Fredrik.
1. Vad Jerry Mette menar på är att vi som individer är intresserade av att veta hur framtiden kommer till att utspela sig. Den dystopiska teorin gör att vi ser på det som ett framtida, avskräckande scenario. Det finns både klimatförändringar, inbördeskrig och ekonomiska samt politiska problem utspridda runt om i världen. Det är bara en tidsfråga innan det bryter ut en så kallad framtidsdystopi. Vi vet inte om den är nära eller om det kommer ta tusentals år. Vi vet egentligen väldigt lite om hur vår framtid ser ut, det är något som skrämmer oss. Jerry Mette nämner också att om en sådan här dystopisk framtid skulle förekomma skulle vi förmodligen försöka tackla den så bra som vi bara kan genom att bygga upp små microsamhällen etc. Han drar också liknelser med serier och filmer som "The Walking Dead" och "Day after Tomorrow".
SvaraRadera2. Vi har utvecklat dem mer och mer med åren som gått. Mycket med hjälp utav film och serier. Det slutar oftast med att dystopin blir så pass overklig att det faktiskt inte är trovärdigt längre. Vi har alltid haft tankar om framtiden men med tiden som gått har våra tankar om dystopierna ändrats radikalt.
3. Historierna utspelar sig på ett sätt som gör att vi som tittare grips fast vid det väldigt hårt och vår oss att känna oss delaktiga i det. Det handlar om att göra det så verklighetstroget som möjligt vilket i sig är svårt då man ofta överdriver väldigt mycket.
4. Det är lite som ett förberedande syfte och även som underhållning för oss som tycker om att spåna om framtiden och dess dystopier.
Av: Emma Kjörning och Emelie Persson
Tack tjejer. Bra jobbat!
RaderaAdam Brönmark
SvaraRadera1. Då det finns massor med hot mot dagens samhälle som terrorism och naturkatastrofer. Då vi vill veta vad som skulle kunna hända och vad man kan göra åt saken. Det är även intressant hur vi skulle kunna göra för att överleva en sådan tid och återuppbygga vårt samhälle från grunden igen.
2. Enligt Mette så är det bland annat våran sårbara ekonomi och ekologi samt teoristattacker. Det är även olika krig som andra världskriget som väckte tankar om totalförintelse av atombomber.
3. Realismens drag är lika i dystopierna då de förklaras i första person för att vi själva ska lättare kunna sätta oss in i berättelserna. Eftersom vi kan sätta oss in i berättelsen mer så kan vi fastna i handlingen mer och förstå innebörden av allt som händer lättare. Så är även våra texter skrivna som vi har läst.
4. Dystopierna tolkas på ett sätt med mindre oro än vad de bör göras men de kan även anses som en förberedelse på en riktigt undergång.
Ja, visst. Jag tror också att man ska se dystopierna som en förberedelse för framtiden. Det finns flera indikationer att vårt sätt att leva i dag inte är hållbart och eftersom vi inte vet utgången ännu är det liksom lika bra att förvänta sig det värsta.
RaderaBra sammanfattat och jobbat, Adam!
1. Populariteten & attraktionskraften beror mycket på t ex de klimatförändringar och krig mot terrorismen som finns idag. Dessutom beror det på marknadsföringen, författaren & den enskilda personens intresse. Läsarna vill också se ett alternativt samhälle, då de tycker att det är intresseväckande att se hur ett samhälle kan byggas upp igen efter en katastrof.
SvaraRadera2. Temat på dystopierna anpassas efter de hot som finns under den tiden då boken är skriven. T ex, riktade sig fler författare till ämnet kärnvapenkrig efter andra världskriget. Sedan har vi den ekonomiska kollapsen 2008 & då riktades temat till en undergång pga detta.
3. De utgår mycket från realismen & försöker framställa det som så autentiskt som möjligt. Detta tror vi beror på att det ska bli mer verkligt för oss & för att vi bättre ska kunna leva oss in i berättelserna.
De texter vi har läst stämmer delvis in på detta. De gånger som de inte gör det kan bero på att böckerna är skrivna under en annan tid & därför inte tar upp de hot som vi har idag. Alltså, ser vi inte detta lika realistiskt som de kanske gjorde under tiden som boken skrevs.
4. De kan tolkas som en bearbetning av en händelse både innan och efter den har skett. Det behöver dock inte tolkas så här, utan de kan läsas bara utifrån ett underhållande perspektiv.
Ronja & Maria
Bra poäng! Jag tror att det finns mycket att lära sig om 1900-tals historia genom att läsa de dystopier som skrevs då.
RaderaBra sammanfattat!
Dystopier blir allt vanligare och vanligare. ”Nyare” dystopier så som Deep impact, Independence Day och inte minst storfilmen 2012 blir allt populärare bland en stor målgrupp i samhället och har blivit lite utav en succé. För att inte nämna serien Walking Dead som med sina blodspäckade och spänningsfyllda avsnitt slog igenom år 2010.
SvaraRaderaDet man menar är att de olika dystopiska teman blir som en förberedelse för vad som komma skall. Tillexempel terrorhot, klimatförändringar eller liknande.
Det var under 1950-talet, efter andra världskriget som dystopierna slog igenom på riktigt.
Litteraturvetaren Jerry Mette benämner dock att dystopierna i sig inte förändrats så mycket, dystopisk litteratur är fortfarande oftast skriven i första person, något som gör just dystopier så realistiska och spännande.
Det som förändrats är kontexten.
Idag upplever vi helt andra samhällsproblem jämfört med vad vi gjorde på 50-talet, tanken om ett stort kärnvapenkrig var en populär kategori inom dystopin strax efter andra världskriget. Idag skulle det kunna vara tanken på en ekonomisk kollaps eller brist på resurser som skulle kunna vara temat i en dystopi.
Som jag tidigare nämnde så är det största gemensamma draget för dystopier dess sett att tolkas, ur ett första persons perspektiv.
Precis som Jerry Mette så anser jag att det är realismen som skapas ur ett första persons perspektiv som gör dystopier så pass ”beroendeframkallande för läsaren”. Kallocain eller 1984 är ett tydligt exempel på vad jag menar.
Jerry menar att man inte skall tolka dystopierna på endast ett sätt, utan att det finns mycket mer bakom det hela än vad man själv tror, och det håller jag med om. Det är det som är det spännande med litteraturen, att man är fri att dra sina egna slutsatser och argumentera för dessa.
Bra sammanfattat! Jag tror liksom du att det är det som är spännande med god litteratur att man kan argumentera för och tolka på olika sätt och ur olika perspektiv. Genom att undersöka dystopier kan man liksom få syn på samtidens problem och orosmoment.
Radera1. Han nämner att exempelvis klimathoten har blivit mer ett faktum då vi idag inser att det inte är helt omöjligt med en klimatkatastrof. Utöver detta nämner han att denna typ av litteratur är underhållande för vissa grupper som exempelvis finner intresse i Zoombie genren. Vårt samhälle kan ur många aspekter anses som ohållbart, exempelvis ur en ekonomisk synpunkt. Idag är det mer realistisk med en kollapps i systemet eller en klimatkatastrof, vilket gör att vi kan relatera till dystopierna. Idag finns det stora hot mot samhället och vi vill se vad vi kan göra åt en katastrof.
SvaraRadera2. Dystopierna förr präglades främst av exempelvis vad som kan hända i ett kommunistiskt styre samt vad som kan ske om ett kärnvapenskrig bryter ut. Efter detta förändrades temat ytterligare och idag är de vanligaste förekommande teman utomjordingar, naturkatastrofer, pandemier, virus, Zoombies och kometer.
3. Dystopierna är skrivna på ett sådant sätt att de skapar en stark närvaro hos läsarna. Författarna till dessa böcker skriver vanligen i första person, vilket förstärker närvaron.
4. Dessa böcker bör tolkas som en varning men de fungerar även som en bearbetning.
Towe och Michelle
Håller med - att läsa eller rent av skriva dystopier blir en lek med tanken på ett alternativt samhälle.
RaderaBra sammanfattat!
1: Han tror att det dels är realismen i de flesta berättelser som gör att det känns som att det är något som hade kunnat hända. Men oftast är det nog för att berättelserna är intressanta och får oss involverade i författarens eller manusförfattaren tankegångar om ett möjligt hot. Oftast har de även roliga politiska frågor, exempelvis ställer Day after tomorow vår miljöpåverkan i fråga genom att visa, dock rätt överdrivet, vad som hade kunnat hända. Man kan oftast dra samhälliga och personliga slutsatser ur berättelser som exempelvis i Kallocain där man utforskar hur långt man hade kunnat gå i att ha koll på sin befolkning, samtidigt som man får följa Kalls tankar. Oftast kläs allting ner till det basala där man kanske får följa en överlevande. Det är ofta att man ska bearbetar saker före och efter nått hänt.
SvaraRadera2: Idén har varit likadan medan kontexten har förändrats
3: De är oftast i förstaperson som man skapar en närvaro till huvudpersonen. De försöker få fram en kittling och få läsare/tittaren känna som det skulle kunna hända. Men han säger dock att idag sker hotens hastighet lite för snabba så att hoten nästan blir fiktiva.
4: Som varningar, underhållning, politiska idéer och som bearbetning av hot.
Gillar verkligen ditt första svar! Du har lyckats ta med intressanta exempel från det vi läst på lektionerna. Bra jobbat!
Radera1. Dagens samhälle är inte så ekonomiskt stabil, terrorism inträffar och det finns otroligt mycket med miljöförstöringar. Dessa dystopier som Hunger Games, 2012 och serien The Walking Dead förbereder oss människor i dagens samhälle på hur vi ska kunna bete oss fysiskt och mentalt om något liknande inträffar om 30, 50 eller 100 år framöver. Det är en förberedelse för oss individer. Det Jerry Mette menar och antar är att vi individer intresserar oss väldigt kring hur vår framtid ska se ut, vi är väldigt nyfikna på vad som ska hända, samt att det skrämmer oss, när vi hör och läser om framtids dystopier i dagens filmer. The Walking Dead som än inte har nått sitt slut, undrar och tänker vi om de överlevande kommer kunna bygga upp samhället dem levde i tidigare, vi vill alltså se ett alternativ samhälle då det väcker väldigt mycket intresse när en sådan här katastrof inträffat.
SvaraRadera2. Dystopierna har utvecklats av stora händelser och händelser som man tros kan hända, t.ex. kärnvapenkrig, världskrig, klimat hot och mayakalendern.
3. De stilistiska dragen som utmärker dystopierna är realismen, just för att dem är skrivna på ett sätt som får oss tittare och läsare att anses som väldigt verkliga då dem tilltalar oss otroligt inför framtiden. Kanske inte idag, då Hungergames kan vara skriven för 100 år framåt, men de ger oss extrema tankar på hur vi ska ta vara på vårt samhälle idag. Alla dessa hot kan bli illusoriska.
4. Vi tolkar det som att Mette vill framhäva att vi lyssnare ska ha det som en tankeställare, att vi faktiskt inte vet vad vår framtid har att erbjuda men att vi ska vara försiktiga och tänka med hjärnan före, allt detta är en handbok för oss som lever i dagens samhälle.
Hanna O & Julia SA12
Bra jobbat! Snyggt med parallellen till Walking dead!
Radera1.Han tycker att anledningen till att personer är så intresserade av dystopier är för att de vill se hur det skulle se ut i samhället om saker som man har hört om, så som naturkatastrofer och klimatförändringar m.m.
SvaraRadera2. Under och efter andra världskriget, så var den största rädslan kärnvapen. Men dem senaste 20 åren, så har det utvecklats till allt från utomjordingar till den globala uppvärmingen.
3. Dragen som brukar vara typiska i dystopiska historier, brukar handla om döden med ett undantag som är filmen/boken “brave new world”. Enligt Mette, handlar det om utvaldhet. Det handlar också om hur man skulle skapa ett samhälle i en sådan situationen.
4. Vi borde se det som underhållning och som en varning för vad som kan hända i framtiden. Så vi kan förbereda oss för katastrofen.
Anton Ohlsson & Alexander Olsson
Håller med! Man kan säga att genren idag är väldigt varierad i sin utformning även om det som Määttä säger ändå i dess intriger är ganska oförändrad.
RaderaSnygg jämförelse med Brave new world *jublar*!!!
Snyggt och självständigt sammanfattat. Gillar!
1. Vilka faktorer ligger bakom dystopiernas popularitet och attraktionskraft enligt Jerry Mette?
SvaraRaderaMette anser att detta är den aspekt av ”dystopiforskningen” som är absolut mest intressant. Det är dock omöjligt att ge ett entydigt svar på frågan sedan det dels beror på författarskapet och kontexten genom vilken historien beskrivs och marknadsförs, dels på den enskilde läsaren och vad som får denna till att lockas till den här typen av berättelse. Av detta kan man dra stora samhälleliga slutsatser, sedan det främst handlar om undergång och postapokalyps, men även personliga sådana sedan dystopierna i någon mån behandlar utvaldhet och meningslösheten i tillvaron vilket kanske bidrar till att bearbeta rädslan inför den individuella döden.
Emellertid behandlar många av dessa berättelser hur de överlevande så småningom börjar bruka jord eller jaga de få djur som finns kvar och således bygger upp nya små samhällen vilka så småningom förenas. Kanske utgör detta ett av de mest lämpliga sätten för oss att diskutera alternativa samhällen eftersom att vi har så svårt att se alternativet till den nuvarande världsordningen utan en apokalyps.
2. Hur har dystopierna utvecklats enligt Mette?
Enligt Mette är flertalet av de förändringar som genren undergått ganska ytliga, vilket alltså innebär att inga stora nya existentiella teman har dykt upp. Det som har förändrats däremot är berättelsernas kontexter. Detta har troligen sin grund i de stora förändringarna vårt samhälle genomgått under årens lopp, västvärlden ser helt annorlunda ut i dag jämfört med vad det gjorde på femtiotalet, både vad gäller de globala ekonomiska och ekologiska systemen vilka blivit mer sårbara. Därmed återfinns en sorts väldigt utbredd känsla av att någonting håller på att gå fel. Aspekter som kriget mot terrorismen spelar ju självklart även sin roll, sedan även de enligt Mette ger upphov till en viss oro. Dessa faktorer ger sammantaget att vi lever i en period då den här typen av berättelser har en bra grogrund.
3. Vilka stilistiska drag utmärker dystopierna enligt Mette? Tycker du det stämmer in på de texter vi har läst?
Det stilistiska drag vilket främst utmärker dystopierna är realismen: historierna framställs så autentiska som möjligt. Den stora ”kittlingen” i de här berättelserna uppkommer enligt Mette först då läsaren eller tittaren känner att det beskrivna händelseförloppet faktiskt skulle kunna ske på riktigt.
Personligen delar jag denna uppfattning vad gäller de moderna dystopierna, exempelvis vägen där man tonar ner berättelsen i syfte att göra den mer skräckinjagande. Detta gäller dock ej de äldre böckerna inom genren sedan de ofta skildrar en skräckinjagande framtidsvision vilken inte alls behöver beskriva något man direkt kan relatera till. Det stilistiska draget beror alltså enligt mig delvis på under vilken tid en särskild berättelse skrevs och vad som var aktuellt då.
4. Hur ska dystopierna tolkas enligt Mette?
De flesta dystopier härstammar från, och har absolut störst genomslag, perioden alldeles innan eller efter konflikter och oro. Kanske söker författaren och dennes läsare genom böckernas värld bearbeta något hemskt innan det sker. Alltså då det finns en utbredd oro för en större konflikt så används genren som en slags förberedelse.
Fredrik F/Kristoffer
Tack killar. Intressant hur ni refererar till Vägen. Bra jobbat.
Radera1. De faktorer som ligger bakom dystopiernas popularitet och attraktionskraft är att det finns många hot mot dagens samhälle så som oron mot en ekonomisk kolapps som är kopplade till att resurser är på väg att ta slut, naturkatastrofer och krig mot terrorism.
SvaraRaderaExempelvis filmen 2012 har skapat oro att det skulle kunna ske i framtiden vilket skapar intresse hos människor om vad och hur det skulle kunna ske.
2. Det är att samhället har förändrats enormt mycket både ekonomiskt och ekologiskt. Framförallt på den ekonomiska biten har vi blivit väldigt sårbara eftersom vi är så beroende av vår ekonomi. Det är sårbart eftersom man har en känsla att något kommer gå fel vilket man inte var lika orolig för 50 år sedan.
3. De stilistiska dragen som utmärker dystopierna är att texterna är skrivna i första person vilket framställer historierna så autentiska så möjligt. Det får läsaren eller tittaren att känna att det skulle kunna hända på riktigt.
Så är även våra filmer och böcker vi läst eftersom de också är skrivna i första person där man ska försöka överleva dagen.
4. De ska tolkas som varningar, ideologiska inlägg eller underhållning. Men enligt Mette skulle man tolka allt i ett.
Aidon, Yashar & Jeff
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera1.Man är nyfiken på vad som SKULLE kunna hända om det går för långt, man vill uppleva och se hur det skulle kunna se ut om man inte tar tag i problemet vad det nu kan vara, (ekonomisk kollaps, slut på resurser, epidemier osv). Något som även kan locka är just hur författarens text tilltalar en enskild individ, som i apokalyptiska epidemier och förstörelse av världen så kan utvaldheten att just den/de personen/personerna blev utvalda att överleva. Att känna sympatin för den människan som har förlorat allt men har fortfarande modet att kämpa sig vidare. Total förstörelse som i filmen och boken the road som verkar vara ett kärnvapen krig eller naturkatastrof
SvaraRadera2.Den har utvecklats i från böcker i förstaperson där "hjälten" berättar om hur det var till filmer som varken har en hjälte som överlever eller att där finns en grupp människor som blir hjältar. Detta är en generell tolkning. Men det märks även att en dystopi, kvittar vilket årtal den är skriven påverkas av just de ”hoten” som finns just då den är skriven.
3. De skapar en nära relation till huvudpersonen och du får läsa/se den i förstaperson. Författaren vill även få en liten pirrig känsla som om det skulle kunna hända en själv och man bör vara rädd och känna sympati. Men många av dagens dystopier är ganska överdrivna och det gör dem smått fiktiva.
4. Määttä vill att man ska tolka Dystopier som en sorts varning av vad som KAN hända, men det kan även vara underhållning och användas för att väcka känslor.
Skriven av Joachim och Theo
RaderaVerkligen bra sammanfattat. Ni har tagit fasta i texten på hur man som läsare känner sympatier med protagonisten i romanerna genom att författaren gör honom eller henne till utvald samt skildrar berättelsen i första person. Ett stilgrepp som skapar stor närvaro. Bra jobbat!
Radera1. När man får se filmer så får man se sanningen i vit ögat. Vi är så ovetande om framtiden och därför attraheras dystopier eftersom vi vill veta vad som kan hända med oss.
SvaraRaderaMan är alltid intresserad av framtiden för det är alltid ett mysterium.
Vi vet om att om att växthuseffekten ökar och ser vi då en dystopi om det så kan vi hämta information från vårt samhället och göra dystopin mer intressant.
Exempel filmen “Vägen” visar en dystopi att världen har gått under. Inget tecken på liv och man svälter. Pga att vi vet om växhuseffekten så kan man tänka sig att världen kommer se ut som det gör på filmen.
2.
Dystopier styrs över hur samhället i sig förändras. Skrivandet och filmskapandet ändras inte så specielt mycket,men handlingen förändras utifrån vad som sker i vårt samhället, t.ex. på andra världskriget så var atomkrig stort och då var det många böcker och filmer som gjordes om detta.
3. Filmerna/böckerna utspelar sig på ett sätt så vi blir rörda och känner oss delaktiga av detta. t.ex. kör bil i onödan. Då får man en tankeställare att man måste förändras men människan är väl för bekväm så man bryr sig inte överhuvudtaget. Författaren skriver oftast i första person så man känner sig mer närvarande.
4.Filmer och böcker som handlar om dystopier kan använda som bearbetning eller förberedning.
bearbetning kan skapas efter ett krig har inträffat eller liknande.
efter krig eller liknande kan man använda det som bearbetning.
// Ted och Philip
Intressant att ni skriver att man väljer att skriva om framtiden eftersom de ger en en viss kreativ frihet för författaren. Ingen har ju upplevt framtiden så ingen kan säga vad som ska hända!
RaderaBra sammanfattat!
1. Han menar att det är dels en realism som lockar för en dystopi är oftast ett problem som kan hända och sedan skruvas det upp till en nivå som fylld med konstant action vilket som alltid har lockat folk. Samhället förändras konstant ibland till bättre men även ibland till det sämre, dystopi är även en dröm om att allt förstörs så man kan börja om från början och bygga upp samhället till det bättre.
SvaraRadera2. Det ändra hela tiden med samhället, samhället möter konstanta hot hela tiden och dystopier har en tendens att vara en uppskruvning av samhällets hot.
3. Dystopier skrivs nästintill alltid med realistiska drag tex som 1984 som verkligen är baserad på uppskruvad realism.
4. De kan tolkas som allt möjligt de kan vara skräck, underhållning och även som varningar. Men det kan enligt Määtä tolkas som allt i ett.
Christoffer & Jimmy
#1 Han menar att författarna eller producenterna av dystopier vill skapa en sorts autenticitet och skapa en närvaro hos läsarna/tittarna. Ett ex. är filmen 2012. Där är räddningsplanen är att skapa stora skepp som folk kan leva på och när man tittar på den filmen så känner man, trots att det är oerhört drastisk händelse och inte så trovärdig, att inget av det som händer är helt omöjligt. Man fångas in i handlingen och känner en stark närvaro i vad som händer under filmens gång.
SvaraRadera#2 Han menar att dystopierna kring 50-talet skrev antingen innan eller efter verkliga händelser ex. 2:a världskriget. Nu för tiden skrivs dystopier utifrån vad folk är rädda för i framtiden eller av ren fiktivt intresse. Förr så var folk nog mer realistiska och tänkte på vad som faktiskt kan hända i framtiden. Nu skrivs dystopierna mer pga. vad som är intressant, fångande osv.
#3 De skrivs på ett sådant sätt att man fångas av texterna, man får en stark närvaro i handlingen och man förstår vad som händer.
#4 Jerry menar att man inte bara bör tolka dystopierna på et enda sätt, alltså att man borde se och förstå allt som finns runtomkring handlingen. Ex. hur människor anpassar sig i samhället när något drastiskt infaller osv.
Ludvig & Alexander
Dystopier är en version av en väldigt mörk framtid där i många fall stat och regering har tagit över helt och privat är ett ord som inte längre används. I många fall har världen blivit alldeles förstörd och allt ligger i ruiner men i andra fall så är det så att den ”perfekta” världen har skapats där alla vet allt om alla och hemligheter inte längre finns till. Det finns också fal som i Suzanne Collins (hungerspelen) där världen är mycket bra för många men mycket illa för andra och ett klassystem har framkommit och tvingar människor till fruktansvärda ting. Det finns också filmer som absolute zero där polariteten på Jorden vänds om och en ny istid där världen når den absoluta nollpunkten.
SvaraRaderaVarför har dystopier blivit populära?
Döden och meningslösheten i livet och överlevnad för dagen är ett par av anledningarna till att folk känner sig delaktiga i berättelserna. Dystopierna har även blivit så populära eftersom människor vill ha en uppfattning om vad som skulle kunna hända i framtiden.
Hur har dystopier utvecklats?
De flesta förändringarna är väldigt ytliga och det har inte förändrats på mycket mer sätt än miljöerna eftersom att världen har förändrats sen 50talet. Världens ekonomiska ställning och kriget mot terrorismen har gjort så att det finns en väldigt stark grund för Dystopier att stå på zombie genren har blivit en typ av version av undergångsdystopierna kött och blod och annat sånt tilltalar manliga ungdomar. Författare lockas till att skriva dystopier just för att man vill bearbeta möjligtvis kommande saker innan det har hänt.
Vilka stilistiska drag finns för dystopier?
Realism och de försöker att vara så realistiska och verklighetstrogna som det bara går för att få läsaren att känna sig delaktig och ge en rädsla att det kan hända på riktigt. Vissa filmer och böcker handlar om klimat-hot som går så långt att det går illa ett exempel på det är The Day After Tomorrow där alla möjliga naturkatastrofer inträffar och städer och byggnader jämnas med marken.
Stämmer det in på vad jag läst? Mycket av det som Jerry berättade och förklarade stämmer in på de dystopier som vi har läst på lektionerna.
Hur ska dystopierna tolkas?
De stora ihågkomna veken kommer till stora delar innan eller precis efter katastrofer eller konflikter i det västerländska samhället.
Dystopier i framtiden :
VI antar att det är så att i framtiden kommer de flesta dystopierna handla om internet och cyberattacker osv eftersom vårt samhälle håller på att bli mer och mer digitaliserat. Ett exempel på hur det skulle kunna se ut är filmen gamer där världen har blivit till ett real life sims spel där folk tar kontroll över levande människor och kontrollerar dem som om de skulle vara spelkaraktärer.
Albin och Anton TE 2
1. Han menar att folk är intresserade av dystopier för att de vill se hur samhället skulle sett ut om det som de läst om blev till verklighet. Exempelvis förändringar i klimatet. Man är liksom nyfiken och vill veta mer.
SvaraRadera2. Sammanhanget är förändrat men det är fortfarande samma idé. Alltså den röda tråden ändras beroende på vilka hot som är aktuella under den perioden som dystopin skrevs.
3. Det är i förstaperson som man får en relation till huvudpersonen i texten, det gör att läsaren får en känsla av t ex rädsla eller sympati. Författaren vill få läsaren att känna som om det faktiskt skulle hända en själv.
4. Det kan vara som varningar och sen kan det vara som underhållning också.